Intervju med Movezine från 2007.

Jag har nog aldrig i hela mitt liv träffat på någon så innerligt passionerad inför sitt yrke. Gång på gång säger han hur mycket han älskar sitt arbete, och det är sann ärlighet man ser i hans ögon.

Lukas Loughran är en nyknäckt begåvning inom den svenska filmen, och ”Gangster” är hans första stora filmroll. I filmen gestaltar han överklasspojken Alexander Klintberg som lever ett stilla, tyst, och kontrollerat liv. Utan förvarning dras han dock in i en våldshärva när han träffar Natalie (Malou Hansson).

Du är lite av ett nytt ansikte. Vad är din bakgrund och varför blev du skådespelare?

Jag bestämde mig väldigt sent, faktiskt. Jag skulle först bli kock, och jobbade som det professionellt väldigt länge. Efter ett tag började jag tappa gnistan lite och kände att jag var bara tvungen att följa min dröm om att bli skådespelare. Så jag sökte skolor i Australien, London, och kom in på en skola i New York som heter Lee Strasberg, där man kör på hela ”method acting”-metoden. Jag fick stipendium och pluggade stenhårt i två år. Sen kom jag hem och gjorde många kortfilmer för Stockholms Filmskola och Kulturama, för att få kameravana.

Hur gick det till när du fick rollen i ”Gangster”?

Jag känner regiassistenten på filmen, Erich Silva. Han ringde upp mig och sa att han hade läst manuset till ”Gangster” och sa: ”Du. Den här rollen måste du göra. Den är perfekt för dig”. Så jag gick och provspelade och blev återkallad ett par gånger. Till slut fick jag läsa manuset och jag tyckte det var så jävla bra. Sen fick jag ett samtal en natt av Steve där han sa att jag inte hade fått rollen. Då sa jag: ”Steve. Varför ringer du mig med ett sånt besked såhär sent?”, och han sa: ”Haha. Gick du på det? Du har fått rollen!”. Jag svarade: ”Steve, i mitt yrke blir man nobbad på alla möjliga sätt, och kommer att bli det.” Då tänkte han ett tag, för han är själv skådis, sen sa han: ”Fan, det stämmer.”

Beskriv din karaktär i ”Gangster”.

Min karaktär Alexander är så himla komplicerad. Han lever och jobbar på Östermalm, och tillhör överklassen. Han trivs inte där, men överklassen är den enda värld han känner till. Sen träffar han Natalie, spelad av Malou Hansson, och hon förändrar allt i hans liv.

Gjorde du någon research för att kliva in Östermalmsvärlden?

Det gjorde jag. Jag satte mig ned på Sturehof ensam och lyssnade på de runt omkring mig. Kollade in dem, såg hur de klädde sig och så. Det var rätt bra tror jag.

Hur realistisk tror du ”Gangster” är?

Inte speciellt realistisk. Vilket jag tror är bra, och den kan nog vinna en hel del på det. Det är en saga, en myt. Och sånt ser vi hela tiden. Jag är tveksam inför om spartanerna sprang runt i röda kalsonger med sexpack, men ”300” är ändå en skithäftig film.

Det snackas om att ”Gangster” ska bli en trilogi.

Jo, det gör det. Det är Steves dröm i alla fall, för ”Gangster” är hans baby. Han har hållit på med manuset sjukt länge. Du måste nog snacka med Steve om det, men jag tror de vill göra en tvåa och sen en TV-serie. Jag hoppas innerligt att jag får vara med i dem. Steve har inte sagt någonting än.

Är du nöjd med din insats i ”Gangster”?

Nöjd blir jag aldrig. Jag vill inte vara nöjd. Blir jag nöjd tror jag att man tappar sin begåvning lite. Men jag har lärt mig att vara stolt, och det är jag.

Har du några drömroller?

Ja. Alla roller. Helt allvarligt. Jag älskar mitt yrke så mycket och känner sån passion inför det. Även om jag spelar någon trist villapappa som det inte händer någonting med, så hittar jag som skådespelare något jag förälskar mig i.

När får man se dig igen på vita duken?

Jag är med nu och spelar in ”Iskariot” med Gustaf Skarsgård, Helena af Sandeberg, Michael Nyqvist, och Jacob Erickson. Det är ett jätteintressant projekt, med ett manus som är hur bra som helst. Vi håller på just nu och jag tror den har premiär kring jul. Jag spelar Micke Nyqvists son, men mer än så kan jag inte säga. För då avslöjar jag the big surprise…

Ville Gideon Sörman

— Moviezine.se 23 april 2007